RIVA-båtarna

Bureåborgs Kuriren Måndagen den 19 augusti 1963

”Stor konstnär gjuter konstverk hos bröderna Petterssons

Bröderna Petterssons gjuteri i Bureåborg fick den stora äran att gjuta två konstverk av den store konstnären Ebenezer Doret. Konstverken var gjutna i brons och polerad aluminium. Beställare var en italiensk greve som ville vara anonym, priset var vad BK förstår väldigt högt. Det har arbetats under en tid med konstverket, som gjutits i omgångar. BK:s medarbetare får en pratstund med disponent Tor Pettersson, som förklarar att konstnären som var på väg till Finland, stannade några dagar här innan han fortsatte sin resa. Han tog kontakt med oss på gjuteriet, och vi gick igenom ritningarna på konstverket, som är något speciellt. Det bestämdes då att vi skulle göra en provgjutning i miniatyr. Då den var godkänd, så började vi på den mindre skulpturen, därefter gjöt vi den större. Konstnären kom hit och gick igenom slutarbetet, så att det blev som det var bestämt. Nu ska vi lasta dessa i speciallådor för den långa transporten till Italien, säger disponent Pettersson. På stationen ordnade förste kontorist Erlandsson så att en tom italiensk godsvagn, som kommit till Umeå med last och skulle återvända tom, kunde köras till Bureåborg och användas för transporten. Konstverken har lastats i vagnen som försetts med både lås och plomberats. Transporten gick i godståget på fredagseftermiddagen. Murrjuss.”

Det var som tidningen erfor ett högt pris på de två konstverken, som bröderna Pettersson fick uppdraget att gjuta. Betalningen för gjuteriarbetet med konstverken, torde ha inbringat en rejäl slant. Båda bröderna har haft ett stort intresse för snabba motorbåtar, men inte haft möjligheten att anskaffa lämpliga båtar. Nu hade direktör Carl Pettersson hört att Förenade Båtar gått i konkurs, han tog kontakt med konkursförvaltaren, och allt skulle säljas snabbt. Där fanns bland annat en segelbåt av 1935 års modell, en Petterssonbåt med Albinmotor, fyra mindre båtar med Evinrude, och Johnssonmotorer, samt två RIVA-båtar från 1961med Chrysler 318 Marine V8. Nu eller aldrig tänkte Carl och Tor. Affären gjordes upp, och båtarna skulle lastas i Saltsjöbaden på en öppen järnvägsvagn. Prislappen var inte känd, men det var säkerligen inte småpengar det handlade om. Båtarna hade lastats vid elverkets spår i Saltsjöbaden och skulle gå via Stadsgården och Hammarbyhamnen till Stockholm Södra. Transportplanen var Stockholm Södra via Tomteboda till Krylbo med fjärrgodståg 4210, därifrån med ilgodståg 4394 till Långsele dit det ankom 23.19, dagen efter med lokalgodståg 9682 med avgångstid 7.10, från Forsmo med lokalgodståg 9461 mot Bureåborg, dit tåget ankom 9.42. Efter nerväxling till hamnen skulle vagnen lossas med hjälp av Stora kranen. Stuvarbasen "Myran" dirigerade Tord Ränndal som skötte kranen. Båtarna hade namnen ”Bill” och ”Bull”, Tor skulle ha ”Bill” och Carl ”Bull”. Efter en lugn färd från ovan, landade ”Bill” i Bottenhavets vatten, och därefter även ”Bull”. Bröderna klättrade nerför lejdaren och tog plats i respektive båt. Därefter blev det provkörning rakt ut mot havet. Efter en halvtimme kom de båda bröderna till småbåtshamnen. Bröderna var nöjda över fartresurserna och de otroligt fina båtarna. De var byggda i Italien, så cirkeln blev liksom lite sluten, med tanke på konstverken som gick dit. De båda båtarna blev uppmärksammade i skärgården, det var inte många som sett några liknande båtar häruppe.